Jag lägger mig ner för att vila lite, är genomtrött av att vara vaken i princip hela dygn. Slumrar till hårt en timma och vaknar med ett ryck och tror att något har hänt Max. Kanske drömde jag nåt? Oavsett vilket så sköljer ett enormt dåligt samvete över mig för att jag har somnat. Tänk om nåt HADE hänt?? Jag blir arg över hur lång tid det tar för mig att bli klar i knoppen, går in till pojken och ser att sover som en liten gris. Pustar ut och sätter mig här, vid datorn istället för att gå och lägga mig igen.
Herre gud. Denna oro som förföljer en. Den är outhärdlig och hemsk. Den får mig att lova att aldrig lämna honom obevakad. Vilket naturligtvis är en omöjlighet.
Jag är så jävla trött...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar