Vissa dagar alltså...

Först och främst, stort HURRA till syrran som fyller år idag! Puss på dig! <3 p="p">
Idag hade jag tid hos barnmorskan för att prata p-piller. Jag får ju inte ha mina tidigare för att mitt BMI är för högt. Så jag har fått en annan typ som gör att jag ser ut som en 34-årig tonåring i ansiktet. Konstant blemmor och stora finnar som gör asont. Alltid har jag minst 2 i pannan. Och alltid en ny på gång. Tröttsamt eftersom jag inte haft såna problem förut. Så, dagens möte var för att se hur jag låg till i viktnedgången och om de kunde tänka sig att fixa de gamla åt mig igen.

Kommer dit, möts av en helt främmande människa som jag blivit bokad hos, inte hos henne jag pratade med och som dessutom lovade att jag skulle få komma till henne. Alltså, ÄNNU en människa involverad sedan min ordinarie blev sjukskriven. Till råga på allt är hon fd viktväktarkonsulent och visste minsann. Det målet jag har satt upp med Viktklubb kastade hon i papperskorgen och menade att det inte var rimligt. Nähä? Och med tanke på att mitt BMI fortfarande var för högt (måste gå ner 7 kg till för att nå rätt gräns) så var det tvärnej.

Så jag åkte därifrån med gråten i halsen, för femtioelfte gången, och känner mig sjukt misslyckad. Nu känner jag mig inte bara finnig och ful utan dessutom tjockare än nånsin. Bra jobbat där, viktväktarkärring.

Nej, jag tänker inte låta det här plocka ner mig. Men jag måste få lite distans och komma upp på fötterna igen. Just nu ÄR det jobbigt. Har mycket som jagar mig i hjärnan och det är svårt att komma undan känner jag.

Det positiva är att jag har fixat tröjan som blev fel åt Max. Den ska provas när han har vaknat. Sen ska jag rita mönster för ett par matchande byxor. :) Har jag tur blir de klara ikväll, så kan vi åka till öppna förskolan i en hel stass, hemmagjord.

Nu ska jag dricka mitt kaffe och deppa lite, sen när Korven vaknar får jag nästan ta och ge mig ut på en promme. Det ser ut som att solen kikar fram bakom regnmolnen.