Nu har de åkt allihop. Det är så tyst och tomt i lägenheten nu. Jag kan nog säga att utan familjen här denna helgen så hade jag nog inte mått så bra. De har hjälp mig att orka och klara av allt. Nu när de åkte kände jag mig plötsligt så ensam igen. Fast jag är ju inte det, vi har ju varandra, Magnus jag och Max. Men hjälpen och stödet vi fick i helgen var otroligt. Det kommer jag aldrig att glömma.
Jag tror fortfarande att det är bra om jag träffar läkaren... fast jag mår bättre. Det märkliga är att jag gråter och känner mig hormonell nu när jag slutar amma, inte när jag höll på. Ska det inte vara tvärtom??
Har en massa underbara foton, jag lägger upp några här senare. Nu måste jag aktivera mig så att jag får annat att tänka på. Max sover så jag ska passa på att städa undan lite.
Jag önskar att det kommer fler såna här helger.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar