Det kliar på min kropp (eksemen skulle ju inte göra det!!), jag har huvudvärk och en stor jävla finne i pannan om gör ont. Dubbel huvudvärk lixom.. Kul? Inte.
Det mesta känns lite trögt nu faktiskt. Det är en sån där mellantid känner jag. Längtar en del till påsk då jag får vara långledig (hela 5 dagar i sträck!!) och vi åker ner till Skåne några dagar. Det ska bli underbart att få hänga med familjen litta och bara vara. Känner att det behövs lite paus. Paus från den eviga kampen mellan allt som händer och inte händer i mitt liv.
Det är märkligt det där, att det går upp och ner så mest hela tiden. Jag saknar lite balans och jag saknar den där Ninan som skrattar högt och skojar och busar. Det känns lite som att jag har glömt bort henne någonstans på vägen i stretandet mot något bra och vettigt och viktigt. Men vad är viktigare än att vara glad och trivas med allt? Det känns som att det inte har hänt nåt skoj på länge (vilket det egentligen har) och jag skulle behöva ett rejält asgarv som inte går att stoppa. Ett sånt där tårarna sprutar och magen krampar av skratt. Ett sånt som inte går att hejda utan det fortsätter att bubbla och lyfter en så att det känns som att man knappt nuddar med tårna i golvet.
Nåja, den som väntar på något gott...
Nu ska jag gå och klina in mig med Dexem så att det förjordade kliandet kan ge sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar