Minnesflash

Idag, för ett år sen. Vid precis den här tiden. Vi var nyss hemkomna från NÄL med Max. Mitt i allt kaos somnade jag halvsittandes med Max på bröstet i fåtöljen inne i hans rum. Vi halvlåg där ihop ett par timmar, utmattade båda två efter allt som varit. När vi vaknade var det mörkt och dags för lite käk.

Den dagen, för ett år sen, när vi komma hem till vårt eget bo. Som vi grät, både jag och Magnus. Äntligen var vi hemma och kunde börja vårt nya liv som en liten familj. Bara vi.