onsdag 22 augusti 2012

I väntan på

Idag är en mörk och kall dag. Bokstavligt talat alltså, det är mörka moln på himlen och regnet hänger i luften. Jag och Max väntar på att klockan ska bli ett så att vi kan gå iväg till Lina&Ellen. Ellen är en av tjejkompisarna från babymassagen. Jag tror minsann att alla barnen + ett nytillskott till gruppen kommer idag. Så roligt! Jag tror inte att vi har setts alla tillsammans någonsin. Hoppas att alla kan komma nu.

De bor oxå på Strömstadsvägen, på andra sidan ett par kvarter bort. De bor oxå som vi, i ett hus utan hiss och på tredje våningen. Jag funderar på att ta Max i bärselen, slippa joxa med vagnen. Ryggen kan palla det tror jag. Vi får se.

Natten till idag har varit mycket bättre än de flesta det sista. Matade vid halv tolv, var inne för att ge nappen en gång, och så mat igen vid halv fyra. Sen vaknade han kvart över sex, då fick han komma in till mig i sängen. Men guuuuuuud vad ungen snurrar omkring! Jag fick inte mycket sömn den där sista timmen. Var det inte en fot i ögat så var det ett finger i näsan. Jisses..

Idag har jag bestämt en promenad med en kompis från Skåne. Vi ska hålla varann sällskap i telefonen tänkte vi. Hihi, ett bra sätt att få pratat med vänner ostört. :)

Jag och M funderar på att göra om lite här hemma igen. Jag saknar vårt vardagsrum/tvrum nåt helt vansinnigt nu. Det ligger ju på ovanvåningen och det blir aldrig att vi är där längre. Så nu funderar vi på att helt enkelt ha vårt sovrum där uppe (det kommer dock att krävas lite jobb som en ny vägg etc...) och ha ett litet tvrum här nere. De gånger vi har gäster sitter vi ju oftast runt matbordet och pratar runt en middag. Och det är inte så ofta vi är så väldigt många. Då får man ju oxå plats i ett lite mindre "vardagsrum". Nåja, än så länge är det scoutingläge på. Vi kollar möbelalternativ, ska höra med snickare och så vidare. Nackdelen är ju att Max kommer att finnas här nere medan vi är där uppe. Ännu en nackdel är måsarna och skatorna som bor på den sidan huset och skränar titt som tätt om dygnet. Kanske vi kan vänja oss?

Nu sover Max lite, han är så rolig nu. Han busar på sitt eget lilla vis och har glimten i ögat hela tiden. Den lilla bissingen syns ordentligt nu och när han flinar ser han så rolig ut. Mitt lilla hjärta.

Nu ska jag se om jag kan få gjort nåt vettigt under tiden han sover.

Hepp!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar