torsdag 14 oktober 2010

Spån

Jag har hittat något nytt att reta mig på. Sån är jag som person. Jag måste reta mig på något, eller någon. Annars mår jag lixom inte riktigt bra. Jag måste få jaga upp mig lite över saker och ting ibland.

I just det HÄR fallet är det vår reklamutdelare jag fått spel på. Vi har ju fått postboxar nere vid entrén sedan lägenhetsytterdörrarna (långt ord) byttes. Istället för brevinkast har vi nu en tidningsklämma (avsedd för just morgontidningen)och som sagt, postboxar där nere.

Nåväl, det här har ju fungerat alldeles utmärkt. Post och reklam har lagts i postboxen, tidningen utanför dörren. Ända tills för kanske en vecka sen. Då började reklamutdelaren sätta reklamen i tidningsklämman.. vilket gör att tidningen knappt får plats och allt rasar ner på golvet när man öppnar dörren kl 6 på morgonen. INTE kul. Dessutom får ju de personerna som märkt sin box med "ej reklam" reklam i alla fall. DET tål jag inte riktigt!

I ren protest har jag låtit reklamen sitta kvar under dagen för att på nån vänster påpeka att "klämman är full, det går inte ner mer i den nu... låt bli.." Idag när jag kom hem från jobbet hade den här stackarn utan hjärnceller klämt ner YTTERLIGARE en omgång reklam i klämman. Då brast det.... "Arga-lapp-Nina" kom genast fram och rafsade ner hyfsat irriterade ord, med understrykningar och stora bokstäver, på ett papper och satte fast på tidningsklämman. Sen tog hon in reklamskiten och sitter nu och glor surt på högen..

Nå, det var dagens irritation. Nu ska jag gå ut och röka en cigg i ren protest mot allt som retar mig och sen invänta min älskling som är på väg hem från Köpenhamn.

Hepp!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar