Ja, så är det alltså igång dårå. Fotbolls VM. Dagen som Magnus har längtat efter i månader är här. Jag har inte längtat riktigt lika mycket....
Många kan tycka att det är löjligt, Magnus intresse för fotboll. På snudd till fanatism. Men egentligen är det inte så svårt. Han är uppväxt med intresset, både hans mamma och pappa älskar det. Det var hans och Eriks (svärfar) gemensamma intresse och det som de hade tillsammans. Jag kan ha svårt att förstå det, inte så märkligt eftersom jag inte är ett uns intresserad själv. Men sen kommer ju VM bara vart fjärde år och jag vill att min älskling ska ha roligt. Det betyder inte att han struntar i mig i en månad, även om jag kan tycka det är tråkigt vissa stunder.
Magnus unnar mig massor. Han ställer upp på mig, stöttar mig och är en mycket generös människa. Om inte varje dag så nästan, talar han om för mig hur fin jag är och att han älskar mig. Magnus är det finaste som har hänt mig och om så fotboll kommer på köpet, då tar jag det!
Ikväll har vi haft kära svärmor på middag, de kollade in matchen och jag fixade maten åt oss. En mycket trevlig middag med skratt och mys. Jag är, trots fotbolls VM, en lycklig människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar