I 13 år har den suttit där, på samma plats, i lite olika utföranden men dock. Den har funnits där att pilla och snurra på när jag funderat på något eller varit lite nervös. Nu är den bortplockad och det känns väldigt naket. Jag känner mig äldre och klokare, men längtar tills den kan få komma tillbaka. OM det nu är möjligt. Att plocka bort den känns som ett av de större stegen i min fysiska utveckling. För den hade inte kunnat sitta kvar särskilt länge till. Löjligt kanske, men den har varit ett med mig så länge. Min navelring med ametist-stenen.
Det känns tomt, och naket... och vuxet.
Barnvagnsjakten gick bra. Vi har bestämt oss. Känns skönt och bra att vi var överens direkt och med detsamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar